Artikel i tidskriften Verdandisten nr 4/2009

Text och foto : Anette Lydén

Jobben får vi skapa själva

Företag omorganiseras eller går i konkurs. Stora statliga och kommunala verksamheter omorganiseras, bolagiseras, läggs ut på entreprenad eller säljs ut.

Verksamheter tvingas spara, och kommuner och landsting skär ned på offentlig service i takt med att skatterna sänks. Många politiker överlåter den politiska styrningen till tjänstemän. Samtidigt slimmar vinstdrivna företag sina organisationer och vill bara ha de snabbaste och starkaste medarbetarna kvar.

Plötsligt står en del medarbetare och anställda utan jobb. För den som då är 55+ kan det framtida yrkeslivet bli mycket osäkert.

Trots att man vill och kan jobba. Trots kompetens och lång arbetslivserfarenhet. Arbetslöshet, arbetsförmedlingens olika åtgärder och en tid av osäkerhet med kraftigt försämrad ekonomi är vad många har att se fram emot. Claes Stern hade sökt över 300 jobb och Leena Koskela minst 150 innan de började arbeta på Trappstegen i höstas.

Trappstegen är ett socialt företag som drivs av tre Verdandi-organisationer i Stockholms län. Trappstegens självständiga enheter är second-hand-verksamheten Garaget, Trappstegens affärsutveckling samt enheten för IT-Webb, samtliga i Sundbyberg. I Fittja i Botkyrka kommun i södra Stockholm finns Systugan, Mattan och Fittja återbruk & Second hand. Runt 35 personer återfinns i Trappstegens olika verksamheter i dag.

Anders Backlund, ansvarig för Trappstegens affärsutveckling, har arbetat inom bank- och finanssektorn i många år. Han undersöker hur Verdandis sociala företag kan utveckla affärsverksamheten. Vilka nya marknader är möjliga för det sociala företaget? Var finns det lönsamhet? Även sociala företag som inte drivs med vinstsyfte måste gå runt.

Vi flyttar snart till nya lokaler i Vinsta i nordvästra Stockholm där de flesta av oss bor. Det är viktigt att ha nära till jobbet! Men så ser inte större delen av arbetsmarknaden ut.

Leena Koskela ansvarar för secondhand-verksamheten Garaget. De hämtar varor när folk vill skänka, reparerar, rengör, kontrollerar funktionsduglighet, prissätter och levererar det som säljs vid behov.

- Vi har stor kompetens bland medarbetarna, till exempel elektronikkompetens. Alltså kan vi sälja fungerande varor till ett billigt pris. Vi har ett fantastiskt roligt och bra gäng som arbetar här och en underbar arbetsledning!

Claes Stern ansvarar för Trappstegens IT-webb-enhet. Affärsidén är att erbjuda små och medelstora företag, organisationer, kommuner och enskilda ett högt kvalificerat men ändå inte dyrt IT- och datorstöd.

- Många har satsat stora pengar på att bygga hemsidor och intranät. Nu är systemen gamla och fungerar dåligt. Vi kan ta hand om och bygga vidare på redan existerande hemsidor, ge support, handledning och utbilda medarbetare så att fler på ett företag själva kan göra förändringar.

När datorerna började användas i stor skala för tjugo år sedan var Claes IT-ansvarig på ett stort postkontor. Så kom den stora omvandlingen av Posten. Claes erbjöds att gå programmerings-kurser i ett år mot att han sade upp sig. Claes antog erbjudandet, ökade sin kompetens men fick inget nytt jobb. Många företag anställer fördomsfullt och medvetet inte äldre, trots stor kompetens och lång erfarenhet av arbetslivet. Men åldersdiskrimineringen drabbar även de unga.

Claes menar att Verdandis verksamhet, grundsyn på människor och sociala företag är något fantastiskt som behövs i vår tid.

- Här tar vi hänsyn till människan och hennes behov. Det är inte bara lönsamhet som gäller. Människor ska må bra. Det är spännande att Verdandi bildades i slutet av 1800-talet och kämpade mot den tidens fattigdom och utnyttjande av människor. Verdandi var föregångare då och pekade på andra möjliga alternativ att bygga samhället. Nu är det ungefär likadant. I dagens jättehårda samhälle tror jag Verdandi har en stor och viktig roll att spela!

Nästan alla i Trappstegen har varit arbetslösa länge och sedan anvisats en samhällsnyttig tjänst i arbetsförmedlingens ”Fas 3”. Då har man först stämplat i 300 dagar, sedan erbjudits praktik eller utbildning med aktivitetsstöd i 450 dagar.

Fas 3 kommer sedan. Aktivitetsstödet beror på den lön/A-kassa man hade då ens fasta jobb upphörde.

För Leena, Anders och Claes betyder det en vanlig arbetsmånad en inkomst på cirka 10-11 000 kronor efter skatt. En mycket låg inkomst för den som arbetat nästan ett helt yrkesliv och är i 60-årsåldern. Semesterresor och tandläkarbesök är inte att tänka på.

Trappstegens medarbetare ser ändå ljust på framtiden. Det finns ett stort intresse för det de gör, de har bra idéer och hoppas kunna skapa nya jobb.

Raoul Hansson

Raoul Hansson, är ombudsman i Verdandis Stockholms-distrikt och ”pappa” till Trappstegen. - I Trappstegen frågar vi ingen arbetslös ”Vad kan du?” utan ”Vad vill du?” Så har hela vår affärsverksamhet byggts upp och växt. Här finns en väldig kompetens som spirar i en god miljö. Arbetstakten anpassas efter var och ens förmåga och behov. Handledarbidraget gör det möjligt för det sociala företaget att existera. Intäkterna från försäljning och service stannar i verksamheten och kan ge grundplåten för att fastanställa medarbetare. Varje enhet i Trappstegen är en egen resultatenhet. Betyder det att medarbetarna känner stress inför framtiden? - Nej jag tror att det är en morot, att möjligheten att växa till stabila småföretag ger hopp. Det kan leda till fasta halvtidsjobb eller timanställningar. När det sociala företaget står på egna ben ska lönerna vara avtalsenliga.

- Vad är då ett ”riktigt” jobb” och hur ska de sociala företagen kunna hävda sig mot andra traditionella företag?

- Jag menar att alla jobb är riktiga jobb. Man ska ha lön för det man gör, man ska behövas, ha en identitet även genom jobbet och en lön att leva på. Jag ogillar starkt resonemang om en A- och B-arbetsmarknad. Det finns en enda arbetsmarknad och där ska alla få jobba efter förmåga.  

- Det har tidigare funnits en oro inom arbetarrörelsen över att sociala företag kan konkurrera ut jobb inom andra sektorer. Så är det inte. Den sociala ekonomin handlar om verksamheter som har allmännytta som främsta drivkraft, inte vinst. Alla företag kan anställa människor med till exempel lönebidrag. Välkomna! Gör det! Då får fler människor med ”arbetshandikapp” fler chanser!

Sociala företag kompletterar och kan vara ett mycket bra alternativ i verksamheter som organisationer är bra på och som kommunerna är dåliga på idag. Rehabiliteringsinsatser, seniorverksamhet och arbete med barn och unga, som läxläsningshjälp, är sådana exempel.

- Vår styrka är att vi har en öppen verksamhet när det övriga samhället slår igen. Vi har bra folk, öppna möteslokaler, kompetens och mångårig erfarenhet av kamratstöd. Alltså det som är så svårt att bygga in i den offentliga sektorn. Med vår insats får vi ett mjukare samhälle, för alla. Tyvärr har vi både ett nationellt och internationellt ekonomiskt system idag med ett regelsystem som ger stort utrymme just för vinstdrivna företag byggda på konkurrens och utslagning. Arbetstempot ska ge största möjliga kortsiktiga effektivitet och det är svårt att hitta bromsen.

- Det är till exempel bra för alla att gå ned i arbetstid. Men i stället för att sitta och ropa på förändring i vår egen hörna, kan vi bygga alternativ som sociala företag.

- Kommunala tjänstemän är idag tyvärr överlag okunniga om sociala företag och den sociala ekonomins möjligheter. De tror att det är otryggt att överlämna verksamheter till den sociala ekonomin. Det är enklare att föreslå upphandling av "professionella stora bolag” med hänvisning till att man följer regelverket och EU-direktiv. Det finns all anledning att utbilda kommunala politiker och tjänstemän om möjligheterna i den sociala ekonomin, säger Raoul Hansson.